chanslös

för det var inte meningen
det var inte tänkt
att det skulle sitta någon annan
än jag
i min soffa

men dina bruna ögon
lyfter upp mig
högt upp till taklisterna
och jag brinner
litegrann
varje gång
din hud snuddar mot min

jag skulle så lätt
kunna förvandlas
till aska
men sen
är du plötsligt där bredvid
och blåser luft
i mina iskalla
lungor

så jag faller åter
igen

men jag förstår
nu
det finns ingen väg bort
från dig