trött

jag är så trött
inihelvete trött på
min nojighet
den kommer att förgöra mig
en dag
och
det kommer inte att bli
vackert

för jag känner
tänker och
skruvar
så mycket mer
på alla bokstäver
än vad jag borde

det är svårt
att sluta
med något
man alltid
gjort

jag känner mig
som en trasdocka
med lite lagade lappar
här och var
en ny tygbit
föder alltid ett nytt
sår
stygnen kliar
det blir aldrig
riktigt läkt

jag tror jag är
som den ritade nallen
på min bok

fredag

jag är
nyfiken
på hur
det kommer att gå
imorgon

men vet du?
jag klarar mig
utmärkt
utan dig

någonting rätt

jag är oerhört glad
att det blev
som det blev
för jag hade
aldrig
stått ut i längden

det är jobbigt nog
att lägga band på
min äganderätt
när jag egentligen
aldrig ägt

jag trodde aldrig
att det skulle bli
enkelt
och jag fick
rätt

katastrof

så jag undrar
varför ingen av er
har sagt något
även om jag
egentligen vet
för det är inte min rättighet
längre

jag önskar
jag inte fått veta
det som nu maler runt
likt en pepparkvarn
och vrider runt likt
nålar
i magen

men
jag får skylla mig själv
som så många gånger förr
jag är för nyfiken
för mitt eget
bästa

men nu vet jag

en av två
är illa
två av två
är katastrof

.tatuering.

idag har varit en bra dag. lite nojigare än vanligt, men det kan ha sina förklaringar.

och jag kom på mig själv med att inte vara nervös. inte bry mig om ifall jag säger rätt eller fel. eller huruvida du ska påbörja en hetsig diskussion, som lika gärna kunde stannat i sandlådan. för med dig, kommer jag aldrig att kunna vinna. jag är uppriktigt ledsen, men det är så det känns.

påminn mig om att inte glömma sågen om jag någon gång skulle upprepa mitt ciabattaköp på mocca.

det är ganska elakt

det du gjort

för det kommer liksom alltid

att finnas där

som en missprydande tatuering

det är något

jag kommer bära med mig

alltid

så det är inte lätt

att berätta

om vad och varför

när svaren är mörkgrå

och suddiga

men jag måste

få säga det som är jag

annars vore allt lögn

och såna har jag fått nog av

för sju livstider

jag känner mig

som en fjortis

på grönbete

...?

"and how do I know if you’re feeling the same as me?
and how do I know that that’s the only place you want to be?
and how do I know if you’re feeling the same as me?
and how do I know that that’s the only place you want to be?"

- Amy MacDonald - Let´s start a band

.onsdag.

Idag har varit en helt okej dag. Hektisk, men bra. Känner hur mitt sömnkonto tickar farligt nära minus, så det är tur det är helg snart.

Fick åka finfin bil idag, det var najs! Inte likt mig att vilja åka fort, men ja…idag kändes det helt rätt.

Gårdagen däremot. Oj. För att tala ren skånska – du sket i det blå skåpet. För sista gången. Never again.

Det jag oroat mig för nu i en vecka kan jag äntligen pusta ut från. Det löste sig. Men jag vet inte riktigt vilken fot jag ska stå på. Samvetet är väl inte det bästa. Å andra sidan har jag mycket att ta igen.

” and I'd give up forever to touch you
cause I know that you feel me somehow
you're the closest to heaven that I'll ever be
and I don't want to go home right now

and I don´t want the world to see me

cause I don´t think that they´d understand

when everything´s made to be broken

I just want you to know who I am"

Partaj!

Hade inflyttningsfest i lördags för de som hjälpte mig med flytten. Det var hur trevligt som helst! Blir nästan roligare när man inte är så många och alla kan prata med alla.
Snällaste B var värsta lekfarbrorn med Theo, och jag undrar egentligen vem som hade roligast. :) När dom satte igång så åkte mina bordsdekorationer all världens väg, men dom är ju till för att användas iof. Även om dom kanske inte bör ätas förståss... :)

damaged

idag
är en vinglig tisdag
för det är inte bara
lockarna
runt mina öron
som snurrar

att en liten vit sak
kan ha så stor
inverkan
är ganska fascinerande

men budskapet blir dubbelt
när tanken är
att jag ska kunna andas
och leva normalliv
men det enda som händer
är att jag vill
tillbaka till
min säng

jag vet inte
vad som händer
sen
men jag hoppas
ända från tårna
att det kommer
något bättre

jag är faktiskt
ganska snäll
även om
du får ta del av det
alldeles för sällan
men försök ha
i åtanke
att jag är skadad

engel

det är fortfarande
svårt
för jag vet inte riktigt
på vilken fot du står
orden studsar
fram och tillbaka

för det känns alltid
som att jag inte duger
i dina ögon

men jag hoppas
att det är jag själv
som leker martyr

och tydligen
finns det saker jag inte ser
det berättades för mina öron
trettio minuter
efter 2
och nu är det allt
jag ser
jag önskar
jag aldrig fått veta

men doften
den sitter kvar