och jag kom på mig själv med att inte vara nervös. inte bry mig om ifall jag säger rätt eller fel. eller huruvida du ska påbörja en hetsig diskussion, som lika gärna kunde stannat i sandlådan. för med dig, kommer jag aldrig att kunna vinna. jag är uppriktigt ledsen, men det är så det känns.
påminn mig om att inte glömma sågen om jag någon gång skulle upprepa mitt ciabattaköp på mocca.
det är ganska elakt
det du gjort
för det kommer liksom alltid
att finnas där
som en missprydande tatuering
det är något
jag kommer bära med mig
alltid
så det är inte lätt
att berätta
om vad och varför
när svaren är mörkgrå
och suddiga
men jag måste
få säga det som är jag
annars vore allt lögn
och såna har jag fått nog av
för sju livstider
jag känner mig
som en fjortis
1 kommentar:
var ett tag sedan jag varit här, och inser attjag nog missat en hel del. Men du skriver fortfarande lika bra som alltid, även om det är som här, att det egentligen kanske varit roligare att slippa skriva om just "sådana" känslor.
hoppas att du har det bra iallafall, så gott det går. -massvis med kramar-
Skicka en kommentar