Idag har varit en helt okej dag. Hektisk, men bra. Känner hur mitt sömnkonto tickar farligt nära minus, så det är tur det är helg snart.
Fick åka finfin bil idag, det var najs! Inte likt mig att vilja åka fort, men ja…idag kändes det helt rätt.
Gårdagen däremot. Oj. För att tala ren skånska – du sket i det blå skåpet. För sista gången. Never again.
Det jag oroat mig för nu i en vecka kan jag äntligen pusta ut från. Det löste sig. Men jag vet inte riktigt vilken fot jag ska stå på. Samvetet är väl inte det bästa. Å andra sidan har jag mycket att ta igen.
” and I'd give up forever to touch you
cause I know that you feel me somehow
you're the closest to heaven that I'll ever be
and I don't want to go home right now
and I don´t want the world to see me
cause I don´t think that they´d understand
when everything´s made to be broken
I just want you to know who I am"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar